Det är otroligt, efter att i åtta hopplösa år ha valsat runt i vården och myndigheter som soc och arbetsförmedlingen, träffat så många olika läkare och handläggare och allt vad det är att jag tappat räkningen på dem, någon enstaka gång träffat på någon hyfsad som behandlat en som en människa men inte kommit i närheten av att få den hjälp jag behövt för att göra framsteg, så är nu plötsligt alla jag har kontakt med helt underbara och som födda för att jobba med det de gör. Kontaktpersonen på jobbtorget har hört av sig och undrar hur praktiken går, sjuksköterskan var förbi här nyss med mediciner eftersom apoteket hade klantat till det, ja alla som jag kommit i kontakt med de senaste månaderna har varit helt fantastiska!
Vill skriva om det här för att peppa alla de som fortfarande valsar runt hit och dit utan att ha fått träffa fok som är bra på och engagerade i sitt jobb. Håll ut, och när ni orkar, var pådrivande! Det är på mitt eget initiativ jag har fått alla remisser, det är inte tack vare tur jag hamnat rätt till slut utan tack vare envishet och att stå på mig. I många och långa perioder har jag skitit i det helt och hållet också såklart, det hör psykiska sjukdomar till, men ändå, läs på om rättigheter, byt läkare om den ni har inte är bra, utforska själv behandlingsalternativ eller be någon närstående… Ge inte upp!
Fast pauser får man ta, för hård mot sig själv kan man ju inte vara heller.
Hmm ja jag är tröttsegsjuk, vet inte hur välformulerat det här blev…
Ikväll börjar jag med ny sömnmedicin, ska bli intressant… Annars lär väl inte hända så mycket, kanske låter boggandet vila tills jag blir frisk och tar mig ut i världen så jag har något att skriva om.. Tills dess!
Ja att jag har världens bästa föräldrar är väl ingen nyhet direkt. Sitter här med SNUS (saknat) kyl och frys full, och fruktskål och skafferi… På apoteket var de också åt mig men där har visst nåt gått snett i min kommunikation med neuropsyk för recept på circadin fanns inte… Ska ringa min sjuksköterska och efter det ålägga mig själv telefonförbud. Har riktigt ont i halsen idag, mest när jag pratar och sväljer såklart, men jag är piggare. Har äntligen börjat med jobbet jag tog hem och tänkte göra klart det tills imorgon. Så kan jag åtminstone gå och lämna in det, även om jag inte orkar vara på kontoret hela eftermiddagen.
Ja det känns skönt att ha uppbunkrat med allt man behöver, och att lyssna till hur snön smälter bort… Men ja, tills på lördag vill jag vara frisk helst, please kroppen?
Har avbokat mina tider hos neuropsyk imorgon och mailat över en inköpslista tilll mor och far som ändå ska storhandla åt sig själva imorgon, så det känns skönt att ha allt fixat och bara kunna vara hemma och kurera mig imorgon med. Jag är för trött för att grubbla eller ha särskilt tråkigt, och det är skönt att sova naturligt.. Mindre kul med ont i halsen och sånt, men ändå, än så länge rätt soft att vara sjukling, men skulle gärna vilja bli bra tills på torsdag och kunna jobba mina tre timmar då.
Desperata hemmafruar om en kvart, dagens höjdpunkt.
Ja det finns inte mycket att blogga om direkt.
“Dra täcket över huvudet så hörs vi på torsdag” sa chefen när jag ringde och sjukanmälde mig. Jag sa ju att hon var underbar!
Ja jag blir varken friskare eller sjukare direkt, halsen är ett stort rossel och tröttheten är helt oövervinnelig, snuvig såklart men bara lite huvudvärk och det är huvudvärk jag tycker är värst så… Om jag bara hade typ mat och tidningar och bra filmer hemma skulle det kunna vara mysigt.
Funderar om jag ska boka om mina tider på neuropsyk imorgon redan idag. Jag hoppades ju att det här skulle bli en snabb förkylning men ja jag känner ingen förbättring så då lär jag väl inte vara frisk imorgon heller. Satans kassa immunförsvar. En fibrogrej det också, det var väl en ungefärlig random sifffra men en specialist sa till mig att pga fibromyalgin har jag ungefär 70% av det immunförsvar jag borde ha, och det gör ju skillnad.
Ska det bli onlinepizza eller ringa mamma och pappa?
Säla mig iväg till köket och titta i skåpen tilll att brja med kanske. Och ringa neuropsyk.
Hmm det här var ju inget vidare. Trodde jag höll på att bli friskare, men icke. Insåg det när klockan ringde imorse att jag behövde sova vidare, men det var inte tänkt att jag skulle vakna vid 19… =/ Lite försent att gå till apoteket. Känns ju rätt kasst om jag måste sjukskriva mig redan andra dagen på praktiken, fast å andra sidan såg och hörde ju chefen på mig att jag var på väg att bli sjuk i fredags. Men jag orkar kanske gå dit trots allt. Har även sovit förbi min tvättid dock, måste leta fram några kläder som… hmm rena har jag nog inga men som inte är fläckiga eller luktar illa vore bra… Och tvätta mitt jävla äckliga hår.
***
Tele från L, som påpekade att jag inte hade bloggat något idag… 
Here it is, Pad!
Tv-utbudet sög, inte en film så lång ögat kunde nå, så det blev en tupplur istället och tårta nyss (vitlöksbröd förut, göttit). Om en kvart är det dock säsongspremiär för Gossip Girl! Och om söndagskvällarna brukar jag kolla på Foyle´s war, så nu ska jag nog kunna ha en bra kväll i min fåtölj…
Stör mig över incidenten som sabbade hela min helg, och stör mig ännu mer på att jag inte förstod att det var hundra procent lögn från början utan reagerade/agerade när jag var upprörd mot tredje oskyldig part, och stör mig allra mest på att incidentmakaren inte ens minns det!
Nåja, ingen katastrof men man blir så himla besviken, och fundersam över vilka man kan lita på.
Om jag inte vore buddhist skulle jag nog göra mitt bästa för att hämnas, men nej inget blir ju bättre av det… Jag får känna mig nöjd med att jag kan ha gott samvete åtminstone. Sen önskar jag verkligen att den/de som borde ha dåligt samvete verkligen hade det, men så lär det inte vara… Kan man bli mytoman och psykopat i vuxen ålder?
Sussat gott i fåtöljen nu på förmiddagen. Nu är kaffebryggaren och diskmaskinen igång och jag väntar på att far ska komma med mjölk, potatissallad, lax och tårta. Mums! Tror jag ska vara lite crazy och äta tårtan till frukost… Och så får han ta med sig mammas present. Hon hade visst också blivit förkyld nu.
Glo på film känns det ju som att den här dagen är gjord för, ska undersöka tv-utbudet..
Försöka sova eller fortsätta vara vaken? Jag vaknade ju vid 22 igår kväll och då hade jag sovit närstan oavbrutet i 16 timmar så…. Sova den här natten gick ju inte. Kanske lika bra att jag inte kom åt apoteket, när jag är sjuk, då kan jag ju sova helt tablettfritt (jag gillar nästan att vara sjuk pga det ibland).
Ska väl bara kurera mig idag med, men få lite besök. Mor och far skulle komma förbi sa de, jag har inte kommit åt att köpa någon present till mamma men hittade ett oanvänt halsband som jag ska slå in.. vet inte riktigt om det är hennes stil men kanske, bättre än ingen present alls.
Och eventuellt, fast förmodligen inte, skulle T svänga förbi en liten stund också, på vägen från Örebro ner till Blekinge, men om han var trött skulle han åka raka vägen.
Jag fantiserar om att flytta från Linköping, men har tre starka anledningar som håller mig kvar. Men folket! De vänner jag har mest kontakt med bor på annat håll, och de få nära vänner jag har här bor ute på landet och är alltid väldigt upptagna…. Och sen är utelivet minerad mark, så många jag ogillar, och nu en idiot till som hamnat på min hatlista. Lögner, skvaller, intriger, jag förstår inte vad folk får ut av det? Hur kan man se det som ett nöje?
Hmm ja det får väl bli Dr Phil (begränsat tv-utbud vid den här tiden) i gröna fåtöljen så får jag väl se om jag somnar eller inte..
Men jag är glad över de andra människorna i mitt liv, msn- och telefonsamtalen betyder mycket. Och jag är glad över att även om min kärlek är obesvarad, så har mannen behandlat mig snällt och respektfullt, en bra man helt enkelt, synd att han inte vill ha mig men bra att jag brutit mitt mönster att falla för dåliga män! Jag blev skärrad i fredags kväll, det var som att återuppleva grejer från det förflutna, men nej, visst blev jag upprörd men han misslyckades med att såra mig, idioten. Han har varit idiot för men inte på det här sättet, inte med personangrepp och förolämpningar… Nu ångrar jag att jag förlåtit honom förut.
EN chans till, det är max vad man ska ge människor. Sen gör jag mitt bästa för att ignorera mina fiender istället för att ägna mig åt hämnd, men jag måste kämpa med det för mina impulser när jag är riktigt rasande på någon jag hatar är svåra att kontrollera…
Jag vaknade i morse och kände mig rejält sjuk. halsont, huvudvärk, snor osv, så ja jag sov hela dagen… Vilket verkar ha hjälpt, för tillfället åtminstone. Synd att jag inte orkade åka och fira mamma bara.
Usch igår fick jag ett, eller två snarare, psychosamtal som rubbade min mentala balans. Otäckt. Vet inte vilka man kan lita på? Eller varför nån alls vill psyka mig och såra mig, nån som jag aldrig gjort nåt ont…
Men fick tillbaka lite lugn ikväll tack vare att det finns andra personer som är stabila och vettiga.
Men någonting är skumt, jag har varit mycket försiktig med förtroenden och ändå måste det ha skvallrats. Kan man inte umgås med någon alls i den här hålan?
I eftermiddags gick jag till Drottningrondellen (50 m härifrån typ) och mötte min chef för att byta broschyrer, snällt att hon mötte mig där när hon hörde att jag var förkyld. Men ja, det var faktiskt så hemskt att gå ut bara den lilla svängen att jag sket i dagens andra ärenden och bara har suttit inne och försökt hålla mig varm.
T, spontan som vanligt, ringde för en stund sen och sa att han eventuellt kan få in mig på gästlistan på Linköping metal masssacre. Och det ligger ju precis vid mor och far, så… smidigt… Jag kände ju som sagt var att det inte var värt 600 spänn, men svänga förbi och se The Haunted och Hardcore superstar skulle ju vara kul om inte min förkylning blivit värre tills imorgon. När det för en gångs skull händer något i Linköping borde man ju faktiskt passa på. Men jag vet inte än om han kan fixa in mig, kan han inte det så bli det att sitta och heja på Crucified Barbara i melodifestivalen…
Funderar på om jag ska ta ett bad eller bara slappa vid datorn en stund till innan jag försöker somna framför någon film…. tror nog jag väntar med badet tills imorgon och fortsätter med samma improduktiva slappande jag ägnat mig åt hela dagen…
