Ofelia Eriksson

Archive for the ‘Hälsa’ Category

Efterlängtad tacksamhet

Det är otroligt, efter att i åtta hopplösa år ha valsat runt i vården och myndigheter som soc och arbetsförmedlingen, träffat så många olika läkare och handläggare och allt vad det är att jag tappat räkningen på dem, någon enstaka gång träffat på någon hyfsad som behandlat en som en människa men inte kommit i närheten av att få den hjälp jag behövt för att göra framsteg, så är nu plötsligt alla  jag har kontakt med helt underbara och som födda för att jobba med det de gör. Kontaktpersonen på jobbtorget har hört av sig och undrar hur praktiken går, sjuksköterskan var förbi här nyss med mediciner eftersom apoteket hade klantat till det, ja alla som jag kommit i kontakt med de senaste månaderna har varit helt fantastiska!

Vill skriva om det här för att peppa alla de som fortfarande valsar runt hit och dit utan att ha fått träffa fok som är bra på och engagerade i sitt jobb. Håll ut, och när ni orkar, var pådrivande! Det är på mitt eget initiativ jag har fått alla remisser, det är inte tack vare tur jag hamnat rätt till slut utan tack vare envishet och att stå på mig. I många och långa perioder har jag skitit i det helt och hållet också såklart, det hör psykiska sjukdomar till, men ändå, läs på om rättigheter, byt läkare om den ni har inte är bra, utforska själv behandlingsalternativ eller be någon närstående… Ge inte upp!

Fast pauser får man ta, för hård mot sig själv kan man ju inte vara heller.

Hmm ja jag är tröttsegsjuk, vet inte hur välformulerat det här blev…

Ikväll börjar jag med ny sömnmedicin, ska bli intressant… Annars lär väl inte hända så mycket, kanske låter boggandet vila tills jag blir frisk och tar mig ut i världen så jag har något att skriva om.. Tills dess!

Fortfarande

“Dra täcket över huvudet så hörs vi på torsdag” sa chefen när jag ringde och sjukanmälde mig. Jag sa ju att hon var underbar!

Ja jag blir varken friskare eller sjukare direkt, halsen är ett stort rossel och tröttheten är helt oövervinnelig, snuvig såklart men bara lite huvudvärk och det är huvudvärk jag tycker är värst så… Om jag bara hade typ mat och tidningar och bra filmer hemma skulle det kunna vara mysigt.

Funderar om jag ska boka om mina tider på neuropsyk imorgon redan idag. Jag hoppades ju att det här skulle bli en snabb förkylning men ja jag känner ingen förbättring så då lär jag väl inte vara frisk imorgon heller. Satans kassa immunförsvar. En fibrogrej det också, det var väl en ungefärlig random sifffra men en specialist sa till mig att pga fibromyalgin har jag ungefär 70% av det immunförsvar jag borde ha, och det gör ju skillnad.

Ska det bli onlinepizza eller ringa mamma och pappa?

Säla mig iväg till köket och titta i skåpen tilll att brja med kanske. Och ringa neuropsyk.

Vardagsmorgon!

Jodå, somnade till slut och har fått 4-5 timmars sömn, inte så illa! Och jag börjar ju inte förrän ett så jag har god tid på mig, vilket jag iofs behöver, för att få i mig mat och förvandla mig själv till en fräsch och anständig kvinna. Och inte minst, denna morgonstund med kaffe och nikotin framför datorn, klarar mig inte utan den, då blir hela dagen fel.

Kallt är det idag. Jag är SÅ glad att det är nära till “jobbet” (jag kommer snart sluta med citationstecken, men det är ju bara arbetsträning sex timmar i veckan utan ersättning, men det vet väl alla trogna läsare nu så sen kommer jag kalla det jobbet för enkelhetens skull).

Det skulle vara lite kul att gå på Linöping Metal Massacre i helgen, men inte värt 600 kronor… Två band jag skulle vilja se bara, och sen ett gäng människor jag vill undvika som säkert är där… Men ja det blir rock´n´roll här i stan även nästa helg. Helt otroligt, i denna skitstad (när det kommer till rockscenen som inte existerar).

Ingen huvudvärk! Fan vad skönt! Jag såg ett tips på Doctors (på tv4+) om att man mot spänningshuvudvärk kunde knyta en scarf runt huvúdet, ganska tight, och jag sov med en sån inatt (brukar alltid lägga ett gosedjur eller nåt över ögonen för att få riktigt mörkt), kanske funkade knepet?

Mindre nervös nu än igår kväll, men det kommer väl när jag ska iväg. Fast egentligen, första dagen, det finns väl inte så mycket man kan misslyckas med? Men en störande känsla av att det är något jag glömt har jag.

Tröstshopping

December, januari och februari har varit extra fattiga månader för mig. Ja Oskarshamnsresan var ju lyx förstås, men så fick jag också leva på svältgränsen före och innan för att ha råd med den. Jag skulle ha rest bort nu i helgen men det blir inget av, så, imorgon ska jag häva mitt shoppingförbud jag lagt på mig själv.

Om jag har någon ork kvar alls efter min första “arbetsdag” ska jag ta en tur på stan och köpa lite småsaker.. Nagellack och sånt, tänkte att typ 200 kan jag göra av med. Ljus och rökelse också kanske, och så en sväng till Kretsboden och se om man kan fynda… Om jag nu orkar. Till Apoteket måste jag i vilket fall som helst och hämta ut nya medicinen.

Har fortfarande huvudvärk, inne på tredje dagen. Hoppas verkligen att det gått över tills imorgon.Normalt sett skulle jag väl lägga mig och försöka sova bort den nu men jag måste tänka på att få sömn inatt istället…

Sweden Rock Magazine ska jag köpa också och läsa om crashpojkarna…

Medicin, musik, mina intressen…

Börjar med circadin (för sömnen, melatoninbaserat) imorgon, inte inatt eftersom jag inte vill chansa med sömnen inför första dagen på praktikplatsen. Annars fortsätter jag med samma medicinering, och sen har jag ny tid om en vecka.

Jag är trött rastlös nervös förväntansfull deppig, allt på en gång… Försöker samla tankarna  men det går inget vidare. Kanske är lika bra att inte tänka?

Pappa vill göra ett rätt stort event av mammas födelsedag på lördag, det är hon absolut värd men egentligen känner jag att jag inte har så mycket ork att baka och hålla på…

Jag behöver nya vinylskivor! Det klår alla andra musikformat men i princip alla vinylers jag har ger mig dåliga associatoner just nu. Jag brukar alltid kunna lyssna på Hanoi Rocks när jag vill ha musik som tröstar, men det funkar inte nu. Sucks.

Ska nog ta ett varv runt lägenheten och se vad jag borde skriva upp på min att göra-lista. Behöver få överblick.

Grubbel

Ikväll är det säsongspremiär  för Desperate Housewives. Livet återår till gamla banor, arbetsträning, tv, trötthet, tomhet. Har överlevt de värsta (hoppas jag) vintermånaderna och i stunderna vinterdeppet inte har haft kontrollen har jag gått omkring i förälskelserus, som bara är att förtränga nu.

Huvudvärken släpper inte. Jag känner hur jag spänner käkarna fast jag försöker låta bli.

Jag vill inte ha ett svenssonliv, men jag vet inte vad jag vill ha istället. Det har varit skönt att fly vardagsverkligheten ett slag, fantisera fritt, låtsas som att jag har mer att hoppas på i framtiden än att i bästa fall hanka mig fram på ett halvtidsjobb+ halv sjukpenning och bo kvar i en tråkig stad bara för att få den bästa sjukvården och bo i en fin lägenhet. Vore ju en stor förbättring och ja livet ÄR mycket bättre än för några år sen men ändå… inte direkt vad man drömde om som barn liksom. Och jag analyserar hela tiden alla misstag jag gjort i mitt liv. Sen när jag försöker göra annorlunda och det ändå blir fel, det är då jag blir såhär som jag är nu.

Hopp kan vara plågsamt, men det ger en åtminstone motivering. Jag är motiverad att få ett riktigt jobb där jag får jobba med text, men på livets andra områden…? Jag vet inte, husdjur, pojkvän eller barn är inger jag eftersträvar direkt. Vore jag friskare skulle jag nog ägna mig åt fler intressen, men så länge inga stora forskningsframsteg görs med fibromyalgin kommer jag att vara begränsad. Och åren flyter iväg. Jag får mindre och mindre gemensamt med mina gamla vänner. Älskar dem fortfarande lika mycket, men man lever så olika liv.

Ändrad tid till sjuksköterskan tills imorgon. Då borde väl huvudvärken ha gått över hoppas  jag. Det är inte migrän, men jag har ändå riktigt ont.

tisdag

Jag tog mig ett deppardygn då  jag mest bara sovit och kämpat med att acceptera fakta. Klockan tio hade jag tänkt att börja rycka upp mig, bada, gå och hanndla och sådär.

Mr Whites skärm har börjat slockna då och då, det oroar mig. Men jag orkar inte ta itu med det. Idag kommer S hit, det blir första gången sen jag fyllde år tror jag..  Tråkigt för henne att jag lär vara på pisshumör, men ja, när vi så sällan får tillfälle att ses är det väl bäst att passa på och inte ställa in även om jag gärna skulle spendera ett dygn till i morgonrock i soffan. Men kaffet och annat viktigt är slut så ja  det alternativet har jag inte..

Lite småförkyld har jag blivit, men det är väl alla…

Ja en pipa nu då….

Dikt + godnatt/godmorgon

after another night of feeling incomplete

My mind speeds up and fly into the sky

Past the moon and stars, across the universe

and time is color and colors are sounds

Rythm and waves, patterns all around

 

When I breathe I feel my body breaking loose

The heartbeat is the truth of love, the proof

And I wonder, is there someone out there now

thinking just like me, in the twilight before sleep

Then I hear in the silence a soothing symphony

I wander off into the dreamland space for real

 

Ja det där är vad jag hoppas på om en liten stund, men återstår att se om jag kan få så lycklig sömn. Ställde in tiden imorgon, idiotiskt kanske, men… det är som det är, just nu pallar jag inte. Huvudsaken är att jag är i funktion igen tills torsdag.

Jag vet så himla väl att det mesta bara handlar om mig och inte yttre händelser, men ändå, när man balanserar precis på gränsen till att sluta kämpa emot depressionen, när man är uttröttad och krafterna och viljestyrkan börjar ta slut, då krävs det bara en liten droppe. MEN det är tillfälligt, har mått bra mycket sämre än såhär många gånger förr och tagit mig igenom det.

Men nej, nu måste jag sova utan risk att bli väckt av telefoner.

 

 

Migrän

..  har jag haft. Fortfarande lite men på väg att gå över. Ställde in tiden på neuropsyk idag nu vid  elva för ja, även om jag inte har en bultande spik i huvvet längre så är jag under isen så att säga.. Har sovit i över ett dygn, skönt det. Missade dock namnsdagsfirande igår, lite tråkigt.

Well, lär inte hända så mycket spännande idag heller. Men imorgon ska jag försöka skriva nåt intressant här.

En sån natt

Nope.. verkar inte bli någon sömn, värken håller mig vaken. Min muskelsalva börjar ta slut, fan måste beställa ny, varför gör jag inte sånt i tid? Fast jag  har inte haft råd iofs… Och ja mamma använder samma så hon brukar beställa åt mig också (Miranda eter den, man beställer från Norge, den enda muskelsalva jag provat som faktiskt funkar för mig) men min går åt mycket fortare än hennes…

Och nackvärken börjar sprida sig upp mot huvudet… Kylan gör ju inte fibron bättre. Åh vad en  månad i tropiskt klimat skulle göra mig gott! Men men, vintern kan ju nte vara i all evighet, även om det känns så just nu.

Och detta är den absolut tråkigaste tiden på dygnet…

Hmmm, på onsdag ska jag til neuropsyk och förmodligen få den där melatoninbaserade medicien. Får se om den biter på mig, har prövat så många olika sömntabletter att jag inte har alltför höga förvätningar. Ikväll tog jag två propavan och en atarax, jag har legat i sängen i tre timmar, verkligen försökt somna, men nej…

Fast nätter som denna brukar  sluta med att jag somnar framåt morgonkvisten. Jag längtar efter det just nu men namnsdagsfirandet….. När jag väl somnar vill jag få sova läääänge…

Jag behöver massage! Och nu mste jag sluta skriva för nacken gillar inte att jag sitter vid datorn heller…