Ofelia Eriksson

Posts Tagged ‘fibromyalgi’

jävla fibro

Grubblar över frågan: ska jag gå till jobbet imorgon om högerarmen är obrukbar? (jäpp, skriver med vänster hand, den högra hänger ner från armstödet) Jag vill inte missa mina kontorseftermiddagar, men samtidigt vill jag vara fit for fight när jag är där.  Högerarmen är rätt viktig på en skrivbyrå… och hjärnan, och den funkar inte heller bra när smärtan är för intensiv. Och pga beslutsångesten kan jag inte gå och lägga mig på allvar (har gjort ett försök men det var hemskt). det kan ju hända att fibron lugnar ner sig, men om den intte gör det vore ju det skönaste att ta ett par propavan och sova sig igenom den värsta smärtan. Men isf måste jag bestämma mig för att stanna hemma och skicka mail till chefen redan nu, men det känns ju mesigt…

 

tips på aktiviteter där man inte behöver högerarmen, anyone? Teve blir ganska tjatigt men kan ju inte ens hålla i en bok…

nej fy på mig, nu bloggförbud tills armen blir bättre, nu känner hag att vänster också börjar protestera…

Shakes

Vissa dagar är mina skakningar (ännu ett skumt fibromyalgisymtom) betydligt värre än andra dagar. Idag är en sån dag. Känns som om en nerv kommit i kläm, typ. Glad att jag inte ska träffa några andra än mamma och pappa idag. Folk brukar tro att man är nervös, och då blir jag det! Vet inte vad jag hatar mest, när folk kommenterar det, eller när de låter bli, men man ser att de lagt märke till det. Men såhär hemma i ensamhet föredrar jag ju extra skakighet framför extra värk!

Jäpp, far får hämta mig vid halv sex, och sen får jag med mig datorn hem igen, mamma skulle bara lägga över lite grejer på ett usb-minne.

Inser att jag drömt väldigt mycket, såna drömmar som faktiskt har något slags relevans, tar upp till ytan sånt ens undermedvetna förmodligen har sysslat med på sistone. Nu börjar jag redan glömma bort dem tyvärr, synd för den lilla stund jag kom ihåg bitar av dem tänkte jag att det var rätt bra råd från mitt undermedvetna om vad jag behöver. Massage minns jag! Jag hade ju aldrig råd till det, så jag fick gå till en proffsmassör i drömmen istället! Och det var sååå skönt och förlösande! Men bara i drömmen tyvärr.

Jag borde jobba lite innan jag ska til mor och far, men samtidigt… känns viktigt att inte stressa upp mig. Bra att det är söndag idag, då behöver jag inte fundera över såna där byråkratiska saker jag måste ta itu med. Stretcha en stund kan nog vara en god idé, bruka kunna lindra skakningarna en smula. Och är rogivande.

I desperat behov av massage

Jag hade ställt klockan på tio, inbillade jag mig, men nej det hade jag ju inte alls gjort utan klockan var ett när jag vaknade, oupsi. Fast jag somnade inte förrrän efter fem så jag kanske behövde sova men det går verkligen inte bra med mina försök att skaffa regelbundna vanor och dygnsrytm. Öka melatoninet?  För vilja och disciplin verkar bara leda till migrän efter några dagar tyvärr.

Still huvudvärk, inte som igår men den är inte borta, och så högersidan, skuldran, nacken, armen… Sitter och checkar upp vilka ställen i Linköping som erbjuder fibromassage, 500 kr verkar vara standardpriset  för en timme.. Mycket pengar för mig men värt det om det mjukar upp mig, har hamnat i någon ond cirkel och spänner musklerna även i sömnen, och ja så blir man stel och så kommer huvudvärken och då blir man orörlig och så blir man mer spänd osv… Fast, det verkar som att det krävs 4-6 behandlingar för att få effekt? Jag har ju bara råd med en engångslyx, kanske trots allt bättre med vanlig massage då?

Jag är verkligen ingen föreningsmänniska och fibron har jag nog av utan att göra den till ett “intresse” men ibland önskar jag att jag hade några fibrokompisar som man kunde byta tips med, men kanske framförallt umgås med UTAN att prata om smärtan, som när jag gick kursen på smärt- och rehab, i fikarummet pratade vi aldrig om såna saker, och ingen behövde förklara sig om den hade en dålig dag, det såg man och förstod.

Hmm..  tror jag bestämt vilken massör som ska få äran men det gick inte att boka online längre fram än till måndag av någon skum anledning och jag måste få in pengar först.

Spännande som fan det här va? Men massage är typ det enda jag tänker på, och då tog ändå nikotinet slut igår så det borde snarare vara det jag hade cravings för.

 

Earth hour ikväll ja. Ja jag är med, meningslöst tycker en del men det skadar ju inte direkt, en droppe i havet är väl ändå bättre än ingen droppe alls. Fast, är det bara släcka lamporna de menar att man ska? Jag tänker att man givetvis ska stänga av alla elektriska apparater, utom kyl och frys då. Oavsett anledning, en timme med levande ljus och rökelse och tystnad känns avkopplande och bra. Någon annan än gosedjuren att krama på vore mys dock…

Nej jag bara pladdrar på för att skjuta upp i att ta tag i mig själv, tvätta håret (projekt) och ge mig ut på promenad och handla. Ja, nu är det plusgrader och jag har inget att skylla på längre, ska som steg ett för att få tillbaka någon liten kondition börja ta långpromenader. Men äsch, ingen stress, jag börjar med att städa köket litt och fixa mer kaffe…

Konstig fibrokoma

Idag hamnade jag i nåt slags fibrokoma, en av de skummaste grejerna min skumme kropp har för sig ibland. Jag tror iallafall att det har med fiboromyalgin att göra, men ja det interagerar väl med sömnmeiciner och sånt… I vilket fall, man vaknar till, rätt många gånger, men kan inte röra sig mer än att, med mycket anstränging, vicka på tårna och vifta med fingrarna lite, öppna ögonen en kort stund.. Ligger man så ett slag, fortfarande kvar i drömskt tillstånd, kan man kanske till slut nå så långt att man lyckas trycka på snooze. Det är inte bara trötthet, trött hade jag förväntat mig at jag skulle vara idag, men att jag ändå skulle komma upp och ta mig för det jag planerat. Hade inga varnngstecken, liksom. Det är nåt slags förlamning, den känns i hela kroppen, ja jag har aldrig blivit sövd men föreställer mig att det kan vara som att vakna ur narkos kanske?

Hade verkligen velat ha den här dagen till att få saker gjorda… men samtidigt får jag väl vara glad att det blev såhär idag och inte igår eller imorgon. Inatt vågar jag inte ta circadin. Har ju psyologtid vid… 10.45? Måste checka, nåt med 10 var det, sen hinner jag väl precis hem och äta lunch och sen jobba. Törs intee riskera att försova mig, för den här psykologtiden har blivit uppskjuten tre gånger redan. Men det hade jag också tänkt förberedda mig för idag, det är mycket som snurrat runt de två seaste månaderna, frågan är vad som är viktigast att ta upp när man har en timme på sig. Och fan, ja jag måste förbereda mig lite, att spendera halva tiden med att sitta och säga eeehh öhh och försöka formulera mig är inte så tidseffektivt.

 

Nåja, efter den här koman klarar jag  att vara vaken tills jag kommer hem från jobbet imorgon, förhoppningsvis. Men fortfarande är jag totalt.. i dimma.

Men men, ska plocka fram papper och penna och försöka få ordning på tankarna. Och mer kaffe.

Fuck, jag skulle ha storhandlat och tvättat idag. Har drömt om tårta och bakelser, nu är jag sjukt sugen på det. Men när jag väl vaknat till nog för att typ orka klä på mig så har affärerna stängt för natten…

Grubbel

Ikväll är det säsongspremiär  för Desperate Housewives. Livet återår till gamla banor, arbetsträning, tv, trötthet, tomhet. Har överlevt de värsta (hoppas jag) vintermånaderna och i stunderna vinterdeppet inte har haft kontrollen har jag gått omkring i förälskelserus, som bara är att förtränga nu.

Huvudvärken släpper inte. Jag känner hur jag spänner käkarna fast jag försöker låta bli.

Jag vill inte ha ett svenssonliv, men jag vet inte vad jag vill ha istället. Det har varit skönt att fly vardagsverkligheten ett slag, fantisera fritt, låtsas som att jag har mer att hoppas på i framtiden än att i bästa fall hanka mig fram på ett halvtidsjobb+ halv sjukpenning och bo kvar i en tråkig stad bara för att få den bästa sjukvården och bo i en fin lägenhet. Vore ju en stor förbättring och ja livet ÄR mycket bättre än för några år sen men ändå… inte direkt vad man drömde om som barn liksom. Och jag analyserar hela tiden alla misstag jag gjort i mitt liv. Sen när jag försöker göra annorlunda och det ändå blir fel, det är då jag blir såhär som jag är nu.

Hopp kan vara plågsamt, men det ger en åtminstone motivering. Jag är motiverad att få ett riktigt jobb där jag får jobba med text, men på livets andra områden…? Jag vet inte, husdjur, pojkvän eller barn är inger jag eftersträvar direkt. Vore jag friskare skulle jag nog ägna mig åt fler intressen, men så länge inga stora forskningsframsteg görs med fibromyalgin kommer jag att vara begränsad. Och åren flyter iväg. Jag får mindre och mindre gemensamt med mina gamla vänner. Älskar dem fortfarande lika mycket, men man lever så olika liv.

Ändrad tid till sjuksköterskan tills imorgon. Då borde väl huvudvärken ha gått över hoppas  jag. Det är inte migrän, men jag har ändå riktigt ont.

Bara om min hälsa typ

Ja det slutade med att jag tog propavan straxt efter att jag skrev förra inlägget och sov fram tills fyra i eftermiddags. Och om några timmar ska jag göra om samma sak, så jag är vaken dagtid imorgon och kommer iväg till apoteket till slut. Har gett försöket att  vara utan propavan ett försök, och nej, även fast jag kanske inte vänder och vrider mig lika mycket med ritalina så inte fan somnar jag. De får nog ge mig den där melatoninmedicinen.

Sömn och mat och värme, det är de basic grejerna som jag måste få innan jag kan få igång andra saker. Fick nytt sjukskrivningsintyg idag, jag sa ju till om att de skulle rätta från ADHD till ADD och från ospecifierad värk til fibromyalgi, men det måste nån ha missat…. Men det där är bara det till soc, inte lika viktigt som försäkringskassans. 75% sjukskrivning from 1 mars. Nu har jag 100 %, men är: “förbättrad avseende nedstämdhet, men fortsatt skör”. Och det stämmer väl, men jag gillar ju inte det där med att kallas skör och svag och sånt…

 

I vilket fall som helst.. litte huvudvärk, men jag mår okej. Skapligt. Orkade inte med besök idag dock, sömnen var prio ett. TV dator telefon är vad jag ägnat mig åt. Och bakat bröd, det var ju faktiskt lite duktigt.

ONT!

Okej, nu är det faktiskt inte särskilt kul längre. Jävla fibro! Hela kroppen brinner. Har sovit bort några timmar men nu måste jag vakna och städa ännu mer. Hur mycket ska man straffas för att man bär en soffa egentligen? Kanske förkylning på g som bidrar? Har haft några nysattacker idag.

Har intalat mig själv att so what om hela min kropp bara är ett värkpaket, jag är glad ändå för andra saker just nu, men näpp, när det når en viss punkt så börjar värken överskugga allt annat. Man är beredd att offra vad som helst för att bli frisk men inga såna erbjudanden dyker upp.

Kaffe och fixa framkomlighet så de kan bära in fåtöljen. Sen skiter jag nog i planen från Neuropsyk, jag måste få sova bort och försvinna från den här smärtan.

Neuropsyk + möblera om

Skönt att kunna sova lite utan propavan, men det vore ännu skönare om det inte var ett par timmar i taget helt random tider på dygnet utan en hel natt i sträck. Ja det blir mycket om mina sömnproblem just nu, men det är såna tider. Ska förutom den vanliga kollen hos sjuksköterskan idag även träffa läkaren och diskutera sömnmedicinering, melatonin. Vilket jag ju redan skrivit men alla kanske inte läser alla inlägg.

Det ser verkligen fortfaraande ut som skit här, men jag har förvarnat. Mamma hjälper med disk, pappa och jag sätter upp gardiner. Sen… ja jag kanske borde gå förbi systemet på hemvägen från Neuropsyk så jag kan  ta mig ett par välförtjänta glas vin ikväll.

Fryser, trött, fibrovärk, allmänt eländig. Vet inte riktigt hur det ska gå att bära soffa och fåtölj, men kanske lika bra att få det gjort, måste ändå gras senast imorgon, och så får jag väl bli överansträngd och sängliggande sen då. Eller fåtöljsittande, i den underbara fåtöljen. Haha pappa har redan frågat om han får komma hit och sitta i den ibland, klart han får det!

Det är så svårt att beskriva hur fibromyalgi funkar ibland, men ja, den här dagen kommer att ta knäcken på min kropp, och att jag vet det på förhand gör ju att det känns extra jobbigt, men det måste göras.

Nej, nu snart dags att göra mig redo att gå  iväg… Slutat blåsa och snöa, skönt.

Lite blandat

Vill verkligen inte ta propavan men ändå få sova inatt. Psykologtiden var inte förrän halv två, och det känns skönt, men sen tänkte jag även ta en tur till stan och fixa externa hårddisken, samt storhandla. Och ändå ha energi över att laga mat och diska när jag kommer hem.

Det verkar finnas ett samband mellan ADD och fibromyalgi, och det känns ju rimligt. Mitt i allt elände som varit på sistone är det ändå som att pusselbitarna börjar falla på plats. Jag har  alltid haft psykiska och fysiska problem, men de har varit så diffusa, så ibland har man ju tvivlat på sina egna upplevelser. Men nu, efter alla utredningar, så känns det som att ja men det här stämmer ju faktiskt in på mig. Helhetsbilden. Sen har jag haft lite otur med att ha flera olika diagnoser som ställts för sent eftersom de liknat och påverkat varandra. Men läkarvetenskapen utvecklas snabbt nu, jag har gott hopp.

En del svenssons tycker att det är “mode” med vissa diagnoser och tror inte på dem, typ. Men, har de tänkt vidare möjligtvis att det är samhället och livsstilen som gör att dessa diagnoser blir till problem?  Man har ju ändå en bild av att samhället var mindre stressigt och inte ställde samma höga krav på koncentration för säg 50 år sen. Och då behövde kanske inte en person med ADD utveckla andra följdsjukdomar.

Saknar verkligen hårddisken där jag har en massa bilder och musik och texter. Får hoppas att morgondagen blir bra så jag orkar.

Mor och far har köpt en ny soffa och undrar om jag vill ha en grön stor härlig fåtölj med utfällbart fotstöd, som jag alltid gillat. Hade inte tvekat innan jag fick divanen, men nu, om den ska få plats, så måste jag slänga ut min lilla tvåsitssoffa. Och jag vet inte riktigt vad jag helst vill ha. Men jag har en vecka att bestämma mig. Kanske skulle slänga upp foton på dem här och ha en omröstning?

Orkar inte leta upp artikeln nu) (jo förresten, här är den, men oppositonen skrev någon artikel om de utförsäkrade och sjuka osv. Men, de som jag, som aldrig ens blivit införsäkrade då? Måste finnas rätt många av oss. Och de som blivit sjuka när de pluggat eller varit arbetslösa? För det mesta verkade utgå från att få tillbaka folk till jobb de redan hade. För att inte tala om de som faktiskt inte kan rehabiliteras, det finns människor som är för sjuka för att kunna börja jobba, någonsin. Men riktig sjukpensionering skulle inte vara möjlig förrän man blev 58?

Ja även om deras program såklart är ett steg i rätt riktning bort från alliansens ättestupa duger det inte på långa vägar.

Oskarshamnsresan verkar bli av! Biljetter bokade! Sen att jag efter Stockholm och RIS kommer få leva på havregrynsgröt i tre veckor, det är ett problem jag får ta itu med då. Ibland måste man få göra de där roliga sakerna som påminner en om varför man faktiskt ska leva vidare och fortsätta kämpa. Att man då och då kan ha kul och att de sällsynta dagarna gör det värt att genomlida alla de dåliga.

Jag har sovit!!!

Jag har sovit naturligt i… över 15 timmar! Helt underbart! Vaknat till lite emellan såklart men kunnat somna om snabbt. Däremot missade jag ju mina medicintider pga det så nu är fibrovärken helvetisk. Men, att vara utvilad! Det blir man aldrig på propavansömn. Och det måste vara ca en månad sen jag fick enhel natts sömn utan sömntabletter.

Diskmaskinen är för paj för att pappa ska kunna laga den, han var här och kollade på den igår,  förhoppningsvis kommer någon och kollar på den i nästa vecka, men tills dess får mina underbara föräldrar hoppa in som tillfällig diskmaskin. De kommer över hit senare i eftermiddag, hade tänkt att vi skulle hjälpas åt att storstäda (nämnde jag att de är underbara?) men ja just nu kan jag knappt ta ett steg utan att skrika, hade tänkt gå upp tidigt och “förstäda” lite men har ju inte gjort ett skit. Hade jävligt ont redan igår, dammsög i max tio minuter och fick betala dyrt för det. Måste börja träna igen, fast först måste jag gå upp de två kilo jag gått ner i vikt sen jag började med concerta. Tror inte riktigt på att börja träna när kroppen är inställd på svält.

Lite Hanoi Rocks-dvd, ljummet kaffe och snus är det som gäller nu för att försöka få igång dagen. Måste verkligen tvätta håret, fettigt som satan.

Hihi ja jag väcktes av L:s mamma som kom med min julklappp och hämtade L och P:s bröllopspresent, det hade ju jag lyckats glömma att hon skulle komma nu på förmiddagen… En mycket fin och genomtänkt julklapp fick jag, en bok: “dejta eller dumpa? - snabbtesta ditt ragg”. L känner mig… Däremot verkar min psykolog inte alls tycka att det är en dålig idé att falla  för rockstjärnor, han hhävdar tillochmed att det inte är typisskt mig. Och att jag inte ska gå alltför mycket på erfarenheter från mitt förflutna, det behöver tydligen inte sluta med att alla män jag får känslor för dör i förtid.

Ja livet kan vara rätt spännande även när man sitter hemma i ide  och isolering faktiskt.